Man tar sig för pannan

Det är egentligen ganska osannolikt och fantastiskt att slå upp Dagens Nyheter idag onsdag och läsa om OS i Vancouver. Tidningen har åter rankat våra hetaste medaljkandidater.

Gissa vem som ligger på plats ett?

Helena Jonsson i sprintloppet. Som andraseedad kommer vem då? Jo, Helena Jonsson i masstart.

På tredje plats har vi en dam som heter?

Helena Jonsson i jaktstart.

Hon har inga dåliga konkurrenter i och för sig. Hopp nr 4 är curlingdamerna, Anja plats 5 osv. och plats 7 då?

Helena Jonsson i distans. Visserligen avslöjar skribenten lite okunskap och kallar det individuell start, efter internationell benämning men so what?

Stafettlagen kommer lite längre ned på plats 16 och 20.

Tänka sig att skidskyttet har blivit så hett. Vem kunde tro detta för några år sedan och med Helgum och I 21 IF på Världskartan, man tar sig för pannan.

Det finns ju en baksida på detta och det är alla förväntningar. En enorm press läggs naturligtvis på Helena. Det positiva är ju att hon är medveten om detta och är mentalt förberedd. Helena har ju tidigare, som bekant, en oerhörd förmåga att prestera när det verkligen gäller. 2010 blir ett år som Helena kommer att minnas genom både OS och bröllop.

När pressen i OS blir hysteriskt stor kan ju Helena med ett leende på läpparna tänka på vad som kommer att hända i juli. Det känns ju skönt att veta att det finns andra värderingar i livet som betyder mer än medaljer.

På ett annat plan men angeläget för oss på lokal nivå är vårt nästa projekt, en klubbstuga på Hallstaberget. Skidskyttar är ett tåligt släkte men det finns ju gränser även för detta. Vi har exvis bara ett ”utedass” av mycket tvivelaktigt utseende och funktion när behovet är som störst. Vidare saknas rinnande vatten och en lokal att samlas i och andra faciliteter som anses vara standard.

Vi har nu satt igång att söka medel för att få till stånd en byggnad, på plats förhoppningsvis hösten 2010. Så snart vi har ett bra kostnadsunderlag kommer ansökningsförfarandet att ta fart.

Kontakter har tagits med tänkta bidragsgivare och det erfordras ett bra och omfattande underlag för att sända in ansökningarna.

Det är det klart största projektet på skidskyttestadion är vatten och avloppsfrågan, som måste lösas ”smart”, billigt och miljömässigt. Kommunen, Länsstyrelsen, RF mfl är positivt inställda.

Vidare kommer klubben att svara för några tavlor vid VC i Östersund och då kan man verkligen tala om första parkett. Placerad i en ”grop” bakom skjutvallen som vi är, kan man se och höra varje andetag från åkarna och ändå vara fokuserad just på vår uppgift. Inte så lätt alla gånger kan jag intyga.